söndag 6 november 2011

Flirty Office, Summer Birds & Retro

Små saker kan sätta igång hela processer i huvudet, från att ena stunden man tyckt sig själv vara uttorkad på idéer och tämligen hjärndöd. I den andra sitter man med näsan nedstucken i en burk med färgglada gem som man bara måste få göra någonting med. Om ni inte känner igen er så är det helt okej, det betyder bara att vi inte bor på samma avdelning och att det blir med gem över till moi.

För att komma till saken så pysslar jag en hel del med att tillverka eller att göra om smycken, inte alltid kanske men i alla fall periodvis.

Som jag sa så hittade jag massa fina gem, jag såg på dem, tog i dem och kärade ner mig i dem. Det fanns bara en sak jag kunde göra...



örhängen.
Jag är lite av en sucker för att bara ha ett örhänge på en sida, mest för att jag bara har ett hål kaske. Dessa gem är färgiga metallgem med någon form av ”gummi-plast-sak-massa” kring sig.
Första örhänget förblev rätt enkelt och avskalat i form av ett grönt gem.


 
Sedan testade jag med att kroka i tre gem i varandra med lite passande färg och mönster (gillar den randiga).



Testa samma sak igen fast med annan hängning och andra färger.


 
Fem gem blev inpillade i en liten metallbricka som jag såg till skulle hänga snett med olika storlekar av gem. Den får mig att tänka på en galge.



Tre gem blev inbakade i en kedja och ser rätt niceig ut. Det finns en liten poppig touch över detta.



Jag gjorde samma sak med tre andra gem fas i en förgylld kedja och inte lika lång.



Det sista jag gjorde var att göra en lång länk med gem så denna kan både användas som ett halsband eller armband i dubbla varv, själv föredrar jag den som armband.

Det tog inte slut här för jag var uppe i varv och den kreativa motorn ville köra några varv till. Så vad gör man? Jo man tar lite fjädrar!

Så. Rota lite där, rota lite här och så hittar man några uttråkade påskfjädrar som surat ner sig i ett hörn och undrar vad fan jag vill ”påsken är inte än din jubelidiot!”.
Ja ni ska bara veta vilken dålig attityd vissa fjädrar här. Fjädrarna går ur boan men boan går aldrig ur fjädrarna... diva.



En rosa fjäder blev först -Pink Visitor- som är gjord av höna, glaskula och kedja.



Nästa blev en orange fjäder som jag tyckte skulle vara fin ihop med en svart glassten. Dock fattades något så jag la till prickar på den.


 
I vintras (tidig vår) hade min mamma och pappa en fasan som dansade på deras snöklädda gräsmatta. Han blev döpt till Fasan och senare hittade vi en av Fasans fjädrar. Det blev ett fasansfullt örhänge. Hoppas ni inte fasar för det.

Sist men inte minns väljer jag att avrunda med lite retro. I en låda på vinden hittade jag två nyckelringar med Coca-Cola på. Inte som i klibbiga och äckliga utan som i deras märke.


 
Det var en rätt enkel grej egentligen men dom är mycket roligare som örhängen än en tråkig nyckelring.

Det var allt för denna gång.

I don't get your outfit, you're out.
Auf Wiedersehen!

onsdag 2 november 2011

En gåva från Badom-Badom

På den dagen då jag blev ”äldre” förra veckan ni vet, jo, då fick jag ju också lite fina och roliga saker. Inte för att det är speciellt noga för mig att få en massa, nej nej, men det är ändå roligt med de där personerna som lagt ner lite tanke. Och helt ärligt så är det den där tanken som värmer mest, man känner att man är viktig nog att ansträngas lite för. Så tack alla ni fina igen!

Mamma är en fin en, för några år sedan fick hon nys om hur mycket jag gillar kurbits och den lilla tokan börjar köpa en serie från Rörstrand med just namnet Kurbits.
Så på födelsedag och Jul brukar jag få nya tillskott till servisen och hur bra är inte det!

Bilderna är från RoyalDesign.se vill jag bara tillägga, det är inte jag som plåtat.



Fyra av dessa fina tallrikar fick jag i år, skitsnygga.


 
Detta var den första Kurbitsen jag fick.



Kaffekoppar.



Tekoppar, stora och bra.



Och ett uppläggningsfat och flower power för hela slanten.

Dagarna innan ålderdomsdagen höll min storebror på att tissla och tassla i hemlighet när han kom förbi. Jag hörde viskningar i hallen från han och mamma. Rysningar dansade över ryggen och jag befarade att dom skulle hitta på något otyg. Jag kan tillägga här att jag inte gillar överraskningar så mycket.
Men när dagen kom så var det inget sånt, i ställer kommer han in genom dörren bärande på en gigantisk Coca-Cola burk.



I mitt huvud = ?


 
Inuti hade han fixat en liten musikanläggning med skärmar och högtalare.



Längst ner finns lite förvaringsutrymme, där man kanske kan ha en cola väntandes? Eller något man blir rolig av?



Den blir också ett nice litet barbord .

Sen vare en sak till...
Dagen efter föll regnet i perioder och allt var grått och tråkigt.
Men när jag gick ut och hämtade posten hände något.
I lådan lyste ett litet kuvert i en ljus rosa färg, kuvertet hade ett frimärke med en bild på en koala... och då gick det upp för mig. Det var från Australien, från min fina kärlekskompis Charlie.
Efter detta blev allting mycket bättre igen, ingen kan vara sur efter att ha fått ett sånt brev/kort.



I mellan bladen på from one Glamourpuss to another låg dessa.



Fina lila fjäderörhängen, behöver man säga mer? <3
Lila är ju finast i färglådan.

That's it.

tisdag 1 november 2011

T.Å.R.T.A.

Ja jag fyllde ju år för två veckor sedan, och som alltid var det helt otroligt skönt att få vetskapen åter om att man blir äldre inbankad i skallen. Okej det kanske inte va så skönt. Helt ärligt så är detta första året jag inte varit helt tillfreds med att fylla år, aldrig tänkte jag att den där känslan skulle infinna sig i mitt kranium. Men man ska aldrig säga aldrig, eller hej före man tagit sig över ån... rätt som det är så är den fula lilla verkligheten där och petar en i sidan. Jag får helt sonika bara köpa det med hull och hår som en vuxen människa... 
eller blåneka mig rakt igenom det.

Hur som helst så kom jag och min mamma till slutsatsen att allt skulle bli lättare med två riktigt fina tårtor. Så hux flux bestämde vi oss att göra två. 
Med lila på... lila är min favorit färg.

Mamma hittade recept på något som kallas sugarpaste, något som används flitigt i USA i princip på samma sätt som vi har marsipantårtor. Sugerpasten består typ enbart av socker så sött blev det. Marsipan är godare men det var ändå kul att testa något nytt. Vi delade upp designarbetet lite så mamma pimpade ena tårtan och jag den andra.

Mamma gjorde en klassisk romantisk tårta med rosor och blad.


 
Dekorationerna gjorde vi dagen innan så att de skulle hinna stelna lite.


 
Jag i min tur gjorde en tårta men en rätt söt liten dödskalle med rosett på sig.


 
I rosetten satte jag massor av små sockerpärlor, det krävde sitt pill.
Allt var petigt men kul och båda tårtorna blev fina så jag är helt nöjd.
Att tänka på är dock att ska man göra en tårta som jag gjorde med accessoarer som ska ligga jämnt med formen av tårtan så bör man göra dem samma dag eftersom dom skall vara mjuka! Som tur var låg dom i plastfolie över natten så dom förblev rätt mjuka, om inte skulle det varit hell att få på dödskallen för den höll på att spricka.


 
Så nu är jag alltså 23 år och nästan helt okej med det.

Jag heter Jim, I'm here, I'm queer and I'm eating your pastries.

måndag 26 september 2011

Violent Makeup

Det är tid för ett nytt inlägg... för i ärlighetens namn så var det inte igår.
Har varit mycket stök och bök de senaste månaderna med resor, sjukdom och bara allmän sinnesförvirring.

I alla fall!
Surfar man omkring på många roliga sidor med mode som jag gör så borde man ju hitta något extra roligt, tycker ni inte? Sanningen är att man kan hitta helt sjuka saker, för ni ska inte tro att modevärlden är frisk *host host*.
Vad jag menar är att det finns några gynnare där ute som hittar på smått galna prylar. Så klart får man själv välja om dessa ”prylar” är coola, befängda, roliga eller … ja, helt galna.

Men som jag sa surfar jag runt en hel del och här är vad jag hittade, och det är inget mindre än en sminkpistol.



Mina damer & herrar, THE MAKEUP GUN!



 
Varför måste man sminka så som man alltid gjort, för om sanningen ska fram så vill vi väl alla leva åtminstone lite farligt? Det tycker nog i alla fall Ted Norten som designat pistolen till Chanel och Dior.

Pistolen är tillverkad av en tryckt 3D-nylon med 18 karats gulddetaljer som skapats genom traditionellt guldsmide. Vi kan därför konstatera att den är dyr – yes man - men jag har tyvärr inte lyckats luska ut hur mycket den kostar.

Nedan är bilderna, så titta på.


Läppglans-ljuddämparmunstycke.

Läppglansmunstycket öppnat.

Ett USB minne för alla dina hemliga dokument.

En antik hårnål.

100g sterling silver bar. Utifall att...

Varför inte ett fack för din ”medicin”.

En spegel.

Också allt i svart.

Att tänka på är så klart att inte ta med denna till flygplatsen och andra olämpliga platser eftersom vi kan få rätt onödiga rubriker efteråt.

Kvinna sköt sig själv i ansiktet efter att vännerna bytt ut hennes pistol”, ”Man rånade bank med lip gloss” eller varför inte ”Tonåring blev skjuten av polis när hon sminkade sig”.

Det var allt för denna gång, så på återseende.

torsdag 9 juni 2011

Four to Score

Tänkte tipsa om lite bra böcker av en av mina absoluta favoriter i författarvärlden.
Janet Evanovich! Bara så att ni vet, this is good shit.

Janet Evanovich är en amerikansk författare född 22 april 1943 i South River i New Jersey.

Hon är mest känd för sin litterära karaktär Stephanie Plum som bor i Trenton, New Jersey. Stephanie får kicken från sitt arbete och sadlar ist helt om till prisjägare... till en början bara för att få ihop till mat och boende, men sen råkar hon liksom bara förbli det, prisjägare.

Att vara prisjägare går ut på att fånga brottslingar som sluppit undan borgen och som alltså inte infunnit sig i rätten. Kanske inte hennes drömjobb riktigt men det är bättre än att stå vid kosmetikadisken på något varuhus. Ett annat minus är förstås att hon behöver arbeta under det lilla äcklet till pervers kusin hon har som är ägare till borgensfirman.
Det är också lättare att hitta bovarna än att ta fast dom, men här är pluset, för till hjälp har hon då ack så heta casanovan Ranger som turligt nog brukar vilja ge en hjälpande hand, dock med andra avsikter.

Böckerna är fulla med roliga karaktärer, rappa repliker, humor, dråpliga scener, sexiga scener, exploderande bilar, galna mördare, festliga fnask, tokiga tanter och en Stephanie Plum i mitten.

Böckerna är i genren komisk deckare.


fredag 20 maj 2011

S/S 2011

Vad letar vi efter i vår/sommar?
Tja, ska vi följa trenden så är det färg, mönster och vitt. Stora byxor, 70-tal, spets och "halvlängder" också!Så vart börjar vi då?

Jo, med hyper färger. Det är nämligen det modevärlden kallar det för. Och om det är något som gäller i vår och sommar så är det FÄRG. Det är rena klara färger, så med andra ord är det gul så är det gul och inte neon-, sol- eller citron-gul. Nej nej, vi är ute efter de rena kulörerna här.
De färger som lyser igenom mest just nu är gul, grön, och röd med blå i ledningen. Så klart kommer vi se andra färger också men de är dessa fyra vi förmodligen kommer se mer av.





Som alltid när solen slår till på sommaren börjar man också rota i de vita kläderna... i de få man har.. eller i de få jag har. Ja ja. I vilket fall som helst så är vitt tillbaka... jag verkligen hörde nu hur alla slog i backen av förvåning. Men i sommar lär det vita vara vitare än förr, vi snackar full kroppsmundering i vitt här. Vita jeans, vita jackor, vita skor vitt vitt vitt, så låt oss hoppas på en solig sommar.





Vad som roligare är dock mönsternas revolution. Och mönsterna man ser mycket av är gamla, traditionella och kulturellt sett vilt spridda. Det är mönster från flickor i folkdräkter, mexikanska sombreros, Marie Antoinettes inredning och kinesiskt måleri.





Spets är också här. Den tar sin revansch på kläder den förr bara satt i kanten på genom att nu ta över helt. Den tar också ett kliv ifrån en vilt viftande brud och landar i vardagen, spetsen vill vara med i gemenskapen.





The 70's! Jodå, det är inte bara möbler och inredning från 70-talet som återkommer utan också kläderna. Den drar med sig skärp, overaller och mycket tyg.







Och stora byxor ska flyga i vinden kring våra ben, så ser trenden ut iaf. Helt ärligt är jag inte fullt så lyrisk angående detta. Men bara för att det inte faller mig på läppen avfärdar jag det inte, säkert många som kommer "hjärta" detta.





Nu kanske någon undrar vad jag menade med "halvlängder" och jag ska förklara. Detta gäller byxor, shorts, klänningar och kjolar. Dessa kommer inte sluta under ändan, över eller under knäna och inte heller alltid över foten... så klar kommer dom sluta någonstans över foten eller marken, annars skulle man ju inte kunna gå i det. Istället är det ett mittemellan, kläderna slutar där det är som lagom. Alltså i princip mitten av låret och mitten av smalbenet.






Thats it,
See Y'all!

lördag 14 maj 2011

Gareth Pugh

Hört namnet förr?
Om inte så få du chansen nu, för mitt första riktiga inlägg tillägnar jag honom.
Pugh är en rätt cool designer som blandar metallfärger, S&M och sci-fi i sina kreationer.




Jag hörde talas om honom första gången 2007 då hans kläder va lite av mode årets wow faktor. Hans kollektioner innehåller alltid en tyngd av "mörker" men förblir alltid väldigt lekfulla.


















Han slog igenom 2005 med sina minst sagt extra ordinära kläder och 2006 gjorde han sin första solodebut på catwalken.
Ett av Pughs kännetecken är hans "uppblåsbara" kläder som blivit lite av hans signum, dock ser jag att dessa försvinner mer och mer, förmodligen beroende på svårigheterna att sälja dem.




Det märks att Pugh har arbetat mer med att få kläderna "bärbara" för publiken på senare. Någonting som skiljer sig radikalt mot den helt galna kollektion han visade upp inför våren 2007.






Ut kommer modeller med fullständigt täckta kroppar och ansikten med 3-D geometriska utskjutningar. Varje modell bar någon form av plagg som gjorts i ett styvt rutmönster av svart-vit vinyl, silverfolie eller plast uppblåst med luft. Det var galet men helt klart underhållande och kul att se!


Så det var inte så konstigt att Lady Gaga senare bar Gareth Pugh på en av sina spelningar, hon är ju ändå drottningen av konstigt.









Efter detta bar det uppför i Gareths karriär och han har visat kollektioner årligen för vår och höst. På bilden ser ni några av de mest uppmärksammade plaggen och vilken kollektion de är ifrån.










Pughs vårkollektion är ljus, silvrig och kläderna bär på futuristisk mönstringar, någonting som får mig att tänka på filmen The Fift Element från 1997. De svart-vit mönstrade kläderna är också tillbaka fast i ett mer psykedeliskt utformande och allt tenderar till att va snyggt skuret med en gnutta minimalism och renhet.






Här är också filmen till den video Ruth Hogben gjorde för Pughs vårkollektion som ersatte detta års show. Om filmen inte fungerar så kan ni trycka på länken under.


                                                  
                              


Och när vi ändå är igång så fortsätter vi så klart med höstens kollektion, för ska man göra något så ska man göra det ordentligt.
De svarta kläder i läder som showen startar med är nästan lite mc möter gothic och intrycket blir ganska svalt och tungt, faktiskt tyngre än vad jag vanligen är van att se från Gareth.





Men utan förvarning gör han helt om och introducerar för första gången färg i en av sina kollektioner, böljande kläder i stark blå. Han avrundar allt med de flashiga kläderna i svart och guld (som ni kan se på bilden åvanför). 






Och så rundar jag av med ett citat av Pugh själv.

‘‘People want fairy tales, things that make them feel better… Crisis breeds creativity!’’ – Gareth Pugh